Har fått höra några gånger nu från flera vänner att jag inte sköter bloggen... Men skolan tar så mkt nu innan lovet.

I måndags var det i alla fall avslutning på agilityn, det var tävling. Blev faktiskt lite besviken på Roxy. Hon sprang på ordentligt och jättebra, riktigt super, över flera hinder och in i tunnel, hinder, tunnel, hunder och så kommer vi fram till tredje tunneln där hon totalt vägrar att gå in. Hon bara står och tittar på mig, och jo, hon fattade vad jag menade. Vi tog om från hindret innan men hon gick ändå inte in, tog om igen.... Sen kom en av tränarna och hjälpte mig och fick putta in henne så jag kunde kalla från andra sidan. Jaja. Sen öste det på igen över alla hinder och när vi kommer fram till fjärde tunneln, titalvägran igen (och det var samma tunnel som den första). Sicket fjanteri asså!!!! Vi körde banan igen och då vägra hon att gå in i den första också. Vi gick in och pratade och alla fick en påse med hundgodis. Men just då var Roxy absolut inte värd den. Innan vi ska köra hem gick jag iväg med Roxy till banan igen och då var det INGA problem med tunnel. Jippi, tunnel! Full fart igenom. Så irriterade, fjant!!!

I tisdags var det viltspår. Mamma gick med när jag la det och vi skulle lägga ca 300 till 400 meter. Efter ett tag tyckte jag att spåret började bli långt, men "Nej, det är en bit kvar" säger mamma. Jaha, vi lägger ännu längre. Vi fikar och pratar. Det var mörk himmel och klibbig luft, så vi trodde på regn eller åska. det blev både och. Som det mullrade! Under hela spåret också.

I början var hon rätt okoncentrerad och ville syssla med annat. Men hon gick på spåret och sedan gick det riktigt bra. Spåret gick genom 2 myrstackar också (fick myror upp på byxorna, hatar myror!!! Hatar hatar!) Men Roxy spårade på och tog vinklarna och blodsuppehållen, sen blev hon lite okoncentrerad igen, man måste ju äta gräs..... När vi kom fram till det täta ville hon inte forsätta. Vi trodde det berodde på att det var så mörkt där inne, så jag gick före genom det. (Hon har aldrig visat något när det åskat eller när det smällt, så det var inte det). Efter det täta fanns det inte mer spår för henne, det var lika bra att skita i det (då var det typ 100 m kvar), så vi gick till slutet och hon fick spåra därifrån. I några sekunder var det helt lugnt, sedan kom ett riktigt brak från himlen så det small. Roxy blev pissrädd och for rakt fram i 190 km/h. Va fan var det sa hon. Men sen glömde hon det igen och hittade klöven. Hon tog inte klöven! Hon som är så glad för dom! Jag lekte med den lite och då ville hon ta den. Men hon ska löpa när som helst, det är nog därför som hon är så konstig.... Hur långt var nu spåret då? 600 m..... Sedan gick mamma spåret med Stojka och (jakthunden, vildsvinshunden) Stojka blev jätteivrig i det täta, så där har nog varit något djur, troligen vildsvin. Mamma fick säga till henne på skarpen att forsätta spåra och hon fortsatte efter lite protest.

Igår åkte 2 valpar, likaså idag. Vi ska behålla en av valparna, Bärbel. Sen har mamma köpt en 1 årig tik från Kroatien, Gena [Genna]. Men det är inte helt säkert att hon kommer bo här. Sen är det en goldenvalp som nog också kommer komma hit om någon månad.... Så är det när man har uppfödning av många raser och det inte har fukat med fodervärdarna (förstör hundarna eller inte aktivierar dom), mamma litar inte på fler fodervärdar. DÅ vill hon vara heeeelt säker.

Själv ska jag inte ha många hundar som vuxen. Högst 4, kooikrar? Är 99 % säker på det.

Juste, Roxy och Stojka är anmälda till Gotland. Vi ska dit tillsammans med Ann-Margreth och hyra stuga och ha kul. Inte så mkt konkurrens, men det kanske är bra ändå. Får hoppas att någon av dom 2 domarna gillar Roxy så man kan hoppas på ett cert. Domarna är Paul Scanlon, Irland och Yvonne Brink, Sverige. Har ingen aning om vilka dom är eller vad dom gillar för typ, blir intressnt.

Är förresten liiiite sugen på an agilitytävling som ska vara nu den 3 juni i Hässleholm. Då menar jag liiiite, har därmed inte sagt något som kan användas mot mig och som jag får ångra!

Trevlig helg!! Det är inte ofta jag kan ta det lugnt, men nu känner jag ett visst lugn.